De senaste hundratals åren har varit fullständigt katastrofala för vår kunskap om naturen och vårt samspel med den. De allra flesta idag levande personer i Sverige har aldrig riktigt behövt förlita sig på något annat än välfärd och dygnet-runt-öppna matbutiker. Vi har inte behövt blanda ut vårt brödmjöl med tallbark. Vi har inte heller behövt plocka rötter från vilda växter för att blanda ut kolhydraterna med. Vi jagar fortfarande en hel del, men precis som sportfiske så handlar det ofta mer om ett nöje och ett sätt att närma sig naturen lite försiktigt än om faktisk överlevnad.
Hur går man då till väga om man idag skulle vilja lära sig mer om vår historia, sedvanor, vilka växter vi använde och hur vi använde dem?
Moderna metoder
Man kan närma sig ämnet från olika håll. Den vetenskapliga metoden – att helt enkelt testa sig fram till vilka växter som går att använda till vad – är extremt tids- och resurskrävande och även om vi har personer som lyckats väldigt väl med att kategorisera och utreda vilda växter så ger det väldigt sällan hela bilden. Ett exempel på en person som framgångsrikt använt sig av den vetenskapliga metoden för att utreda våra ätliga växter är Stefan Källman i boken Vilda Växter som Mat och Medicin. Boken är i princip ett lexikon över de allra flesta ätliga vilda växterna vi har i Sverige och vad de innehåller i näringsämnen. Ofta förändras dessutom näringsvärdet beroende på årstider, vilket författaren också tagit hänsyn till.
Hans forskning har också legat till grund för svenska Försvarsmaktens överlevnadsutbildningar som är internationellt erkända.
Det muntliga arvet
Den andra metoden är mun-till-mun-metoden som helt enkelt innebär att informationen ärvs neråt från generation till generation. Detta kräver dock att båda parter har ett intresse av att dela- och ta emot informationen. Häri ligger också problemet eftersom att så få idag besitter någon slags kunskap om andra ätliga växter än de som massproduceras i stora industriella växthus. För att verkligen lära sig om vår historiska användning av vilda växter mm. får man därför vända sig till den ständigt minskande andelen urinvånare som fortfarande lever på samma område och på samma sätt som sina förfäder gjort tusentals år bakåt.
Även om det inte finns en uppsjö med information här så finns det ändå en betydande mängd man kan lära av.
Bland ismän och bronsåldersmentalitet
Man kan även lära av arkeologiska fynd, även om vissa saker blir mer spekulativa. Ett välkänt sådant exempel är ismannen Ötzi som hittades nedfrusen i Österrike. Han var i stort sett intakt, från kläder till verktyg och redskap, och hade även en liten väska med växter och örter som man misstänker har använts för bland annat medicinska ändamål. Några exempel är att han bar med sig fnösksvamp, träkol och lönnlöv som används flitigt av andra nutida grupper att transportera glöd längre sträckor. Man hittade även bl a slånbär, björkticka och flera andra örter i hans packning.
För att lära oss mer om olika bushcraftmetoder och för att lära oss gå tillbaka till rötterna av vad som tagit oss till den moderna människan vi idag är gör vi troligtvis rätt i att studera ämnet från flera olika håll.
Tag röllekan som exempel på hur man kan titta på den från olika perspektiv och på så vis få än större kunskap om dess egenskaper och historisk användning! Röllekan är en av de mest omskrivna och använda läkemedelsväxterna vi känner till och har använts mot de flesta tänkbara åkommor. Den är omskriven av romarna, kineserna för 4000 år sedan, eskimåer och indianer och fick dessutom äran att bära sitt namn efter en av historiens största och mest kända hjältar: Achilles. Men för att verkligen få reda på vad som gör den så användbar och uppskattad kan man med dagens moderna analysmetoder få svar på dessa frågor! På så vis kan vi konstatera att den verkligen fungerar på det sätt som hävdats historiskt och kan själva fortsätta den traditionen!
Hur går vi vidare?
Det handlar helt enkelt om att hela tiden titta bakåt på hur andra gjorde, försök imitera det och analysera resultatet. Jag tror personligen det finns hur mycket som helst att lära fortfarande genom att läsa t ex gamla böcker från den amerikanska nybyggartiden då man låg i fejd med indianerna. Det finns flera böcker som skildrar personer som blivit tillfångatagna av olika indiangrupper och levt med dem och därmed lärt sig leva som på indianvis. Många inom bushcraftvärlden idag strävar efter att spendera tid med urbefolkning för att lära sig den vägen!