Kråkan (Corvus cornix)

Kråkan (kråkfåglar) är en av de vanligaste fåglar vi stöter på. Vissa älskar dem medan vissa andra avskyr dem. Vad som är säkert är att det är ett väldigt smart djur som kommer ihåg när folk beter sig illa mot dem. Det är till och med så illa att de för vidare informationen i generationer, vilket kan leda till en del problem för den som jäklas med en kråka! En sak är säker, man vill inte ha dessa uppfinningsrika, busiga och väldigt intelligenta fåglar emot sig!

Om Kråkan

Kråkan stirrar rakt in i kameran
Foto av Łukasz Rawa

Den har svart huvud, näbb, ben och vingar, samt övre bröstkorg och stjärtfjädrar. Resten av gråkråkan är grå! Gråkråkan har, precis som korpen, en väldigt speciell form på sitt huvud som lätt känns igen. Näbben sitter som en förlängning av huvudet och ser väldigt “strömlinjeformat” ut. Längst fram på näbben kröker den sig något nedåt. Det är inte konstigt att kråkornas vackra och stolta former har givit upphov till många symboler och ikoner under årens gång!

Vår Skandinaviska gråkråka blir runt 50 cm lång med ett vingspann på 84-100cm. En fullvuxen gråkråka väger runt ett halvkilo.

Kråkans liv

Precis som kråkfåglar i allmänhet så är gråkråkan ett väldigt intelligent djur. De är väldigt duktiga på att lösa problem och vissa räknar dem i samma klass som de smartaste från apvärlden. De kan även känna igen ansikten och har konstaterats vara självmedvetna.

Kråkorna har även stort sinne för humor! De är exempelvis väldigt förtjusta i att dra i andra djurs svansar, som hundar, katter, råttor och andra som råkar ha någon utstickande kroppsdel.

Den är även ett av få djur som klarar av att använda tvåstegsredskap. Det är redskap som alltså tillverkas i två steg. Ett liknande exempel för oss människor i bushcraftsammanhang skulle vara att använda kniv för att tillverka en klubba som kan hjälpa till att slå ner tältpinnar, etc.

Lever i par eller små grupper

Kråkor lever normalt i par eller i mindre grupper med samma individer hela livet. Man hjälps åt i gruppen att uppfostra och skaffa föda till småkråkorna som föds. De lever ofta på ett etablerat område som de hjälps åt att vakta mot inkräktare

Fyra kråkor på stranden
Ett gäng kråkor på stranden, kallas på engelska “Murder of Crows”. Här medlemmar ur familjen “Corvus Splendens“. Foto av Shepal Bhansali

Kråkan och människan

För vår nordiska mytologi har kråkfåglar haft en väldigt central roll. Odens två främsta informationskällor är de två korparna Hugin och Munin som flyger världen över och lyssnar och spanar på allt och alla. De flyger sedan tillbaka till Oden och viskar i hans öra om göranden och händelser i världen. Hugin och Munin betyder också ”Hågen” och ”Minnet”. Detta har lett till att korpar och kråkor blivit ett av de mest avbildade djuren i vår historia.

Vår syn på kråkan

Kråkan ses av många som skadedjur och som ovälkommet i miljöer där människor bor och lever. De förstör enligt vissa blomsterodlingar, gräver upp växter och rotar runt i jorden. Medan detta till viss del är sant så är troligtvis grundproblemet snarare att vissa människor tar sig själva och sina blomsterkrukor på alldeles för stort allvar!

En sak som de flesta inte känner till om kråkfåglarna är att de är enormt nyttiga och viktiga för att upprätthålla ekosystemet. Exempelvis så konkurrerar de med råttor och andra renodlade skadedjur om olika typer av föda. Det innebär att det ligger i kråkornas intresse att hålla råttbeståndet i schack, vilket de också gör i viss utsträckning.

De är också en naturlig vän av våra kära små sångfåglar. Kråkorna är inte speciellt intresserade av småfåglar och deras ägg som middag, även om det säkert händer ibland. Vad viktigare är är att kråkorna hjälper till att hålla småfåglarnas rovdjur på avstånd. Både rovfåglar, katter och andra får känna på kråkornas klor och näbbar om de vågar sig för nära deras hemtrakter.

Kråkan och andra fåglar

Måsarna är en av kråkornas huvudkonkurrenter, åtminstone här där jag bor. Kråkfåglarna (kråkor, kajor, skator, råkor, etc.) brukar hålla ihop i löst sammansatta grupper som hjälper varandra om de skulle stå inför ett måsgäng som hotar ordningen i reviret. Inbördes finns dock en tydlig hierarki där kråkorna stör överst och agerar lite som en general på det fjäderbeklädda slagfältet. Näst efter kommer skatorna som är duktiga på att samarbeta och jaga bort måsarna.

Sedan är det lite oklart vem som står under, råkorna är stora och starka men verkar inte vara alltför klyftiga. De tenderar gå omkring och inte riktigt tillföra något. De umgås också väldigt mycket med områdets kajor, vilket ter sig naturligt då kajornas starkaste vapen är deras numerär. Denna allians har sällan några större problem att upprätta kontroll över området om det visar sig att ett gäng måsar försökt sig på en hit and run! Kråkorna som taktikerna och anförare, skatorna som specialförbanden och sedan råkor och kajor som köttkvarn bestående av både små snabba- och större mer slagkraftiga enheter!

Kråkor tycker det är mycket roligt och är väldigt bra på att reta andra djur!

Kråkfåglar och vargar

Som vi tittade på i artikeln om vargen så dras likasinnade till varandra. Kråkor är smarta, precis som vargar. De lever i tydliga konstellationer, precis som vargar. De jagar och försvarar sig i grupp med tydlig taktik och teknik, precis som vargar.

Personliga anekdoter

I kvarteret där jag bor finns det ett gäng kråkor som håller till. De har ganska nyligen fått tillökning från att tidigare ha varit ett par-tre stycken. Under de varmare månaderna när det är mer bekvämt att sitta på balkongen och spana på våra bevingade vänner brukar man kunna få en del intressanta föreställningar.

Mysteriet med den upprivna blomsterodlingen

Under sommaren hade vi ett företag som planterade lite nya blomsterarrangemang runt kvarteret. Det var en ung tjej som planterade och höll på och gjorde ett riktigt bra jobb! Problemet var att morgonen efter hon blivit färdig så låg det uppdragna blommor överallt på gatan och runt omkring platsen där arrangemanget stod. Beställaren stod och betraktade förödelsen efter nattens härjningar tillsammans med blomstertjejen. Jag vet inte vad de kom överens om men hon försökte rädda de blommor som gick att rädda och snyggade till allt igen.

Någon gång samma eftermiddag dök det upp en ung kråka som började dra och slita i blommorna. Tjejen måste ha packat jorden hårdare denna gången för kråkan fick bara upp ett par stycken blommor med rötter som den glatt släppte på biltaken i närheten!

Allt slutade dock gott med att kråkorna tröttnade och blomsterarrangemanget fick stå kvar!

Nötkastande kråkor tar sikte på kvarterets barn

Det är allmänt känt att kråkor använder olika verktyg och redskap för att få tag på mat. I kråkornas ögon är även en asfalterad väg ett redskap! Släpp en nöt från hög höjd så knäcks skalet när den träffar marken och godsakerna trillar ut!

Kråkan håller en nöt under ena foten och ser väldigt skyldig ut!
Vem var det som kastade?! Foto av mariananistor35, Pixabay

Jag har sett kråkorna i kvarteret göra just detta, men det verkar som att de ibland aktivt försöker träffa förbipasserande. Närmare bestämt kvarterets barn! Flera gånger har det befunnit sig barn på eller intill vägen utan någon annan i närheten när en mörk skugga uppenbarar sig precis ovanför och släpper en projektil!

En ljudlig smäll precis bredvid barnet som hoppar till och kråkan ser förnöjt på skådespelet nedanför från sin upphöjda position på en lyktstolpe!


Om ni vill stötta det vi gör här och ändå har planer på att beställa prylar från Amazon får ni väldigt gärna använda vår affiliate-länk!

4 responses to “Kråkan (Corvus cornix)”

  1. Henric Avatar

    Tack för artikeln. Alltid glad att se att någon skriver om kråkor 🙂
    Ps. bilden med kråkor på stranden är Corvus Splendens. Men det är ju också en kråka 🙂
    Jag kan rekommendera bilder från Sveriges mest kända kråkfågelfotograf, som är lättast att nå på facebook: Dominika Rabek

    Att råkan inte är så intelligent håller jag inte med om.
    Det finns forskning som visar att råkor är visst intelligenta:
    https://www.cell.com/fulltext/S0960-9822(09)01455-9
    https://www.youtube.com/watch?v=9RKTkq32Ncs
    https://www.youtube.com/watch?v=eUjVFY_uCQo

    1. Gustav Avatar

      Tack för kommentaren och info! Jag får nog erkänna att mycket av min bild av råkans eventuella (o)brist på intelligens kommer från att de väldigt gärna umgås med lillebror Kaja här omkring. De ser helt enkelt inte så intellektuellt begåvade när de beter sig som ett gäng duvor! Håller dock såklart med om att de, precis som andra corvids är väldigt intelligenta fåglar. Tack för länkarna också, intressanta experiment där!

      Gott nytt år!

Leave a Reply