Skogens Nätverk: Bland Slimemögel och Svampar!

Vi människor brukar vara ganska snabba att gratulera oss själva för våra bedrifter i att skapa stora världsomspännande nätverk, maskiner och andra uppfinningar. Vad som varit okänt för oss fram till väldigt nyligen är att vi inte var först med detta! Nej, jag pratar inte om utomjordingarna som bor under havet eller atlanteaner eller andra tidigare civilisationer, utan om en helt annan art som bygger skogens eget nätverk. En art som vi fram till väldigt nyligen sett som väldigt korkad och primitiv, nämligen slime-möglet Physarum polycephalum!

Vad är slimemögel?

Om du någon gång befunnit dig i skogen och sett en gammal rutten stock har du troligtvis stött på slimet! Det sitter som ett slags gult nät eller sörja på undersidan. Det lever nämligen som en nedbrytare av gamla fuktiga stockar. Slimet består inte av en massa olika nervtrådar och celler som en hjärna, utan är helt enkelt vad du ser. Gult slime bestående av en enskild cell. När den sedan utvecklas och börjar växa formar den om sig till en slags plasmodium, vilket är en amöbaliknande form utan enskilda celler och cellväggar, fast med flera cellkärnor.

Vad som är extra anmärkningsvärt med denna organism är att den, trots sin enkelhet kan lära sig och agera utefter omständigheterna. Det är något som forskare världen över har fått erfara genom uppseendeväckande experiment! Man har utsatt den för många av samma experiment som man normalt använder för att testa intelligens hos andra djur som möss, råttor och kråkfåglar. Där har man upptäckt att den i många fall klarar dessa galant, ofta bättre än andra djur och organismer. Den kan t.ex. komma ihåg var den kan hitta föda!

Hur kan slimemögel minnas?

För att ”minnas” ställen använder den sig av storleken på sina tentakler eller gångar. Först skickar den ut väldigt långa och tunna spröt för att leta. När den väl hittar något vidgar den dessa för att kunna agera lite som motorvägar för näringsämnena. När all föda sen är upptagen låter den dessa tjockare vägar ligga kvar om det eventuellt skulle dyka upp mer. Dessa vägar agerar även som ett informationsnät till resten av organismen när den ska besluta om vilket håll den ska expandera på härnäst! På samma sätt undviker den gärna och bygger broar över, otrevliga rutter, som t.ex. salt.

Skogens nätverk i laboratoriemiljö

I en japansk studie av Nakagaki, Yamada & Tóth testade man slimets förmåga att navigera i en labyrint. Där upptäckte man att efter endast 8 timmar hade slimet inte bara identifierat den snabbasta vägen genom labyrinten, utan även omorganiserat sig genom att bygga en bred väg till målet. Den hade även dragit tillbaka eller kraftigt krympt de resterande känselspröten som lett till återvändsgränder. Detta upprepades sedan gång på gång och slimet valde konsekvent den kortaste och effektivaste vägen genom labyrinten. Se den rafflande filmen nedan!

Teamet återskapade sedan Tokyos tunnelbanesystem i miniformat och markerade stationerna med små havreflingor och satte slimet i arbete. Slimet lyckades återskapa hela tunnelbanesystemet på det mest effektiva sättet som är möjligt, mer effektivt än originalet, vilket inte säger lite. Tokyos tunnelbana är världskänd för att gå enligt en perfekt tidtabell, de ber till och med om ursäkt offentligt för så korta förseningar som en minut. Ytterligare en imponerande föreställning av slimet, här visas tunnelbanesystemet.

Kanske hade vi kunnat ersätta våra styrande amöbor med slime och uppnå ett bättre resultat?

Från oviktig organism till föremål för studier!

Svampar, slime och mögel är ett väldigt intressant område som vi i princip dagligen lär oss mer om, både om själva organismerna men också genom deras täta samarbete med växter, träd och även oss själva. En av anledningarna till att svampar inte ingår i allemansrätten i Sverige sägs vara för att de ansågs så oviktiga och näringsfattiga att de inte var relevanta för varken markägaren eller oss andra. Det är en syn som håller på att ändras i en väldigt snabb takt med studier på allt från hur svampar permanent kan bota ångest genom en enda dos, till hur de agerar, inte bara som parasiter på träd utan faktiskt lever symbiotiskt med träden och hjälper träden ta hand om och interagera med deras respektive familjer, till dagens ämne!

Läs vidare om smarta svampar och andra smarta, intressanta varelser som kråkan och vargen!