Misteln är en liten, grön växt som växer på träd i Europa, Nordamerika och andra delar av världen. Den är delvis parasitisk, eftersom den får en del av sin näring från träden den växer på. Misteln är även en väldigt viktig växt, både i sitt lilla ekosystem, men även i vår historia och kultur! Som många är bekanta med är den en väldigt populär symbol för en viss stundande högtid! Den har även en del olika egenskaper som medicinalväxt och har använts i traditionell medicin väldigt länge.
Misteln i naturen
Misteln är en liten, grön buskliknande växt som växer på träd. Den har små ovala blad och små kluster av vita bär. Nyansen på bladen kan variera ganska mycket, från mörkgröna till blekgröna. Man hittar normalt misteln växandes på trädens grenar. Det kan dock vara ganska enkelt att missta den för att vara en del av trädet den sitter på.
Delvis parasitiska växter, som misteln, får en del av sin näring från växten den sitter på. I mistelns fall ofta ek, äpple, ceder och lönnträd. För att dra näring ur värdträdet använder misteln sina rotliknande haustoria. Dessa låter misteln överleva utan att behöva växa i jorden som de flesta andra växter.
Misteln är även en viktig källa för mat och skydd för en del insekter, smådjur och fåglar! Den bidrar med mat och näring till djuren och samtidigt hjälper träden växa och hålla sig friska. Därmed är den en ganska viktig del av ekosystemet som den befinner sig i.
Misteln i kulturen
I vår nordiska mytologi och historia har misteln spelat en stor roll, trots dess ganska ringa storlek! I nordisk mytologi såg man misteln som en helig växt. Man trodde att den hade kraften att bringa fertilitet, tur och skydd. Den användes även under giftermål där misteln skulle välsigna paret och säkra deras framtida lycka och välstånd.
Misteln användes även i offergåvor och ritualer till olika gudars ära. I andra sammanhang även i magiska riter och amuletter för att skydda mot onda andar och bringa lycka till bäraren.
Som många andra växter användes även misteln för medicinska ändamål mot olika sjukdomar.
Julmisteln
Användningen av misteln under juletid kommer sig troligtvis från våra nordiska traditioner. Misteln räknades som en helig planta och ansågs kunna bringa fertilitet, god lycka och skydd. Därför användes den ofta i äktenskapsceremonier och andra riter.
När kristendomen sedan spred sig över Europa så absorberades en hel del gamla hedniska traditioner och seder in i kristendomen. Sedan dess är misteln välkänd för att pryda dörröppningar och andra ställen där människor möts under för en kyss som symbol för kärlek och välvilja!
Även om mistelns användande i seder och riter sannolikt kommer från Norden så kommer den specifika seden, att kyssas under misteln, troligtvis från England. Enligt traditionen så hängs en mistel upp på centrala platser i staden och den som passerar under den är berättigad till en kyss!
Man tror att seden går tillbaka åtminstone till 1700-1800-talen. Vissa tror att traditionen har sitt ursprung i berättelsen om Balder medan andra hävdar att det har med gamla tiders druider och deras seder. Att kyssas under misteln blir då en modern variant av gamla fertilitetsritualer.
Oavsett ursprung så är det en tradition som är mycket trevlig att fortsätta med eftersom julen framförallt handlar om att tillbringa tid med sina nära och kära. Och vilket sätt är då bättre att visa sin uppskattning på än med en kyss under misteln?
Misteln som dödade Balder
I nordisk mytologi har misteln en väldigt speciell särställning. Den är nämligen huvudpersonen i berättelsen om när Loke får den genomgode guden Balder på fall.
Ingen får skada Balder
Balder var en gud som var känd för sin skönhet, visdom och godhet. Berättelsen börjar med att Balder får en föraning om att han kommer att dö. För att motverka att detta ska inträffa svär de andra gudarna och gudinnorna en ed om att inget ont ska drabba Balder. De får alla växter och djur och andra varelser på jorden att svära samma ed. Alla utom misteln. Misteln är ju en sån liten och obetydlig växt som inte kan göra en fluga förnär.
Lokes avundsjuka
Loke, som är avundsjuk på all uppmärksamhet som Balder får utarbetar en plan som ska lära honom och de andra gudarna en läxa! Loke klär ut sig till en gammal kvinna och går till Balder mor Frigg och övertalar henne att berätta för honom vilken den enda växt som kan skada Balder är. Hon berättar att det är misteln som är för ung och oskyldig för att behöva svära en ed.
Loke tar då en mistel och skapar av den en kastpil som han sedan ger till den blinda guden Höder. Höder luras sedan att träffa Balder, som träffas i hjärtat och dör.
Lärdomar
Historien om Balder och misteln är viktig i nordisk mytologi. Den berättar om teman som förräderi, svek och konsekvenserna av svartsjuka och avund. Den fungerar även som en varning för farorna med att underskatta till synes ofarliga saker och kraften i trick och bedrägeri.
Medicinska egenskaper
Misteln har använts i traditionell medicin i århundraden och tros ha flera olika medicinska egenskaper. Några av dessa egenskaper
- Antiinflammatoriska effekter: Misteln innehåller vissa ämnen som tros ha antiinflammatoriska effekter och kan vara användbara vid behandling av tillstånd som artrit och andra inflammatoriska tillstånd.
- Antitumöreffekter: Man har studerat misteln för möjliga ämnen som motverkar tumörer. Vissa studier pekar även på att misteln kan vara användbar vid behandling av olika typer av cancer.
- Kardiovaskulära effekter: Misteln kan även ha kardiovaskulära effekter och kan vara användbar vid behandling av tillstånd som högt blodtryck och hjärtsjukdomar.
- Effekter på nervsystemet: Misteln innehåller ämnen som tros ha effekter på nervsystemet och kan hjälpa mot exempelvis huvudvärk och annan typ av smärta.
Detta är absolut inga medicinska råd, gör din egen efterforskning om du är intresserad av att använda misteln i medicinska sammanhang. Det verkar dock som att misteln kan ha flera olika hälsofördelar och hjälper mot flera olika typer av åkommor och sjukdomar.
Användning
Det finns flera olika sätt att använda misteln på som har betydligt bättre hälsoeffekter än sättet som Loke begagnade sig av. För att tillreda misteln kan man blötlägga den i alkohol eller vatten. Extraktet, eller vätskan, som sedan blir kvar kan man sedan använda mot olika besvär. Att dricka det som te är troligtvis det vanligaste sättet att tillreda misteln på. Man kan även ta extraktet man får av blötläggningen, eller den torkade misteln, och fylla små kapslar med. Dessa används sedan som vanliga värktabletter.
Om man blandar extraktet eller misteln med olika typer av oljor eller liknande så kan man får en mistelsalva som sedan kan användas för att behandla inflammationer.
Misteln är fridlyst i Sverige och man får därmed inte plocka, skada eller på annat sätt göra åverkan på vare sig misteln själv eller dess värdträd. All information om medicinska tillämpningar bör ses som kuriosa och inte råd. Kontakta läkare vid eventuella frågor.
Vill du diskutera misteln vidare är du varmt välkommen in på vårt forum! Här finner du andra artiklar om växter och dess egenskaper och historia!